28.

(Dagens färg är mörkblå)

Måndagar är långdagar och det rimmar nästan. Vaknade ännu en gång på tok för tidigt, någon har bestämt att byggnad/hantverkare/gatuläggare ska börja arbetet tidigt och sluta lika snabbt. De börjar vid sju, och slutar vid halvsju. Känns på något sätt väldigt sadistiskt och välplanerat, ok, jag ska inte ljuga, om jag hade varit hantverkare så hade jag gjort exakt samma sak. De håller på exakt så länge att man inte kan somna om, sedan försvinner de innan man har slutat knyta handen i fickan och planerar att placera den på väl valt näsben.

Begav mig efter många koppar kaffe och personlig peppning, press och många p:n mot Redbergsplatsen och det sedvanliga måndagsmötet. På vägen över "horberget" som jag så vackert brukar benämna vägen från Esperantoplatsen och Domkyrkan, tänkte jag reda ut ett mysterium.

Har promenerat här oändligt många gånger och alltid reflekterat över denna gatuadress, nu med internet som andreman och backup kan jag konstatera att jag inte är ensam. Ingen verkar riktigt veta vartifrån detta gatunamn kommer, finns dock en del gissningar.

Fortsatte min strapats mot Ollekrollens varmna famn, avklarade måndagsmötet och gjorde mig redo för ännu en episk promenad.

Beväpnade mig med...

...min trogna och ohyggligt slitna busslinjekarta. Denna trogna vän, har på senare tid svikit mig och jag planerar att byta ut den mot en yngre, fräshare och förhoppningsvis attraktivare variant.

Promenerade bortåt Gamlestadstorget, där de som vanligt bygger om.

Dagens första hållplats ligger i ett område med väldigt snarlika attribut som Eklanda...

...det vill säga att husen ser likadana ut. Sedan har någon bestämt att gatunamn är för nybörjare, så istället för detta så heter varje hus något inom blomsterriket som exempelvis Tulpanen. Känns väldigt märkligt och som ett slöseri på blomsternamn.

Började få olustiga känslor, minnen av smärta och andnöd...

...Det var här jag ramlade på den ljuva motorvägen i sommras, har fortfarande ljuva ärr på både höften och armbågen...

...tänkte sätta mig ner och begrunda, men det gick sådär.

Beslöt mig för att inte göra samma misstag igen, det var här jag sprang över förra gången. På denna grusväg låg jag avdäckad ett tag och sedan och jämrade mig ett väldigt mycket längre tag. Bestämde mig för att granska det på håll, hospitalkyrkogården var faktiskt inte värt det.

Det gick för övrigt mycket snabbare att ta sig vidare, när inte hela ens kropp var mörbultad. Vid Alekärrsgatan ligger något av ett shoppingcenter, som jag var tvungen att spana på. Hittade vatten och...

...toalett.

Färden fortsatte.

Ännu en gång beslöt jag mig inte för att hålla mig i skinnet och inte kubba över och kolla vad detta var för ohyggligt intressant sten. Kan tänka mig att det är något av en stadsgräns, mitt internetande leder inte fram till något. Någon som vet?

Utanför Vattenverket står det sådanadär hotfulla lappar om att man inte får beskriva, fotografera eller avbilda byggnaden och att området är kameraövervakat. Har på senare tid blivit väldigt skeptisk till överheten och valde därför att inte göra det. Kan dock reflektera över att om det då är så satans hemligt, varför döper de busshållplatsen till Vattenverket? Man  behöver inte direkt vara ett geni för att förstå vad det innebär eller om man inte har språket på sin sida, köpa ett lexikon.

 Framåt!

 ...lite gruspornografi kanske?

Kom fram till stället jag villade bort mig på förra gången jag skulle mot Hjällbo, tänkte lära mig av mina misstag och ta en annan väg.

...här är den andra vägen, den var mycket tråkigare.

Först mot Hjällbo efter en del villovägar i bostadsområden, för att sedan styra kosan mot Eriksbo.

Stannade till och reflekterade över Korgboll, som jag under hela mitt liv trott vara synonymt med basket. Men ack så fel jag hade, kanske inte den största skillnaden jag någonsin har hört talas om, men ändå.

...så här ser Eriksbo ut, ett helt område som ser exakt likadant ut, inte särskilt ovanligt.

Men det har som på många andra ställen runt om i staden, speciellt i förorterna, där det finns mer tillgång till natur, odlingslotter. Verkar vara det nya.

Tänkte att jag skulle klämma in Storås industriväg här, så jag slipper gå en omväg på nästa runda i hållplatsbingot. Vägen dit var skog.

Kom på att mitt hår matchade hösten och gick vidare med livet.

Stosilerade tillbaka samma väg och konstaterade att det faktiskt var...

..skog.

Hittade ett område som jag var osäker på om det var ett villaområde eller koloniområde, det visade sig vara...

...ett fritidsområde, vilket kanske är ett mellanting. Kändes som att husen var alldeles för stora för att vara kolonistugor och alldeles för små för att vara villor. Kanske var som den där med guldlock, vad vet jag.

Här svek min fysiska busskarta mig, denna hållplats finns inte med, men jag tänkte dokumentera den ändå och skriva något vitsigt. Detta resulterade i att jag missade Linnarhultsindustriområde, och måste gå tillbaka dit förr eller senare. Mårrar och tänker åeterigen att jag ska byta ut den till en ny fräsh modell så snart som möjligt.

Efter Linnarhultsvägen, fanns det ingen logisk väg att strosilera mot nästa mål, därför styrde jag min kosa mot urskogen.

Shit tänkte Ellen, nu är jag vilse i urskogen...

...sen kom hon på att hon hade varit vilse här en gång tidigare. Ibland blir man nöjd över till extrema lokalsinne och sin ofattbara ödmjukhet.

Hittade fram till Gråbacka och kom på att det var en ganska lång väg kvar och vandra eftersom jag vandrat den innan när jag gjorde misstaget att tänka Bergsjön/Angered, samma sak.

Ahh..Bergsjödalen, här har jag nu varit orimligt många gånger.

Det omtalade rondellufot vid rymdtorget!

Vid Meteorgatan bygger de en ny helgedom, lite spännande, känns knapert på nyproducerade sådana.

Hittade både berg och sjö, kände mig nöjd.

...Vägen till Bergsjöbadet.

Färdens sista anhalt! Nu hörde Jocke av sig efter jag hetsat om kaffe, promenerade vidare.

 Grisarna, korna, hästarna, fåren och de andra ulligulliga djuren var inte ute och lekte till min stora besvikelse.

Blev bitter och enormt trött i kroppen, hoppade på spårvagnen vid Gärdås Torget och begav mig mot SKF och kaffe med Jocke. Sedan hem för en välförtjänt och behövlig dusch.

Lite kuriosa på vägen;

Samt lite propaganda på vägen;

...kände att det blev alldeles för lite propaganda så jag slänger in;