27.

(Dagens färg är orange)

Dagen började allt för tidigt, tack vare min katt som på senare tid börjar likna en liten ponny. Hennes mat var slut och naturligtvis så måste hon väcka mig direkt, för att smörja kråset. Efter att ha försökt att låtsas som ingenting fick jag tillslut ge upp och kravla mig ur sängen och fylla på matskålen.

Efter mycket begrundande, laddning av kamera och MP3-spelare styrde jag kosan mot Flatås. Ska fixa, trixa och dona med moderskapet och moderskapsmakens computron och till detta behöver man (eller rättare sagt jag, ellen, kvinna, världsmedborgare) en Usb-sticka.

Drog mig mot Flatås och det...

...rockar tydligen.

Kom fram, fick kaffe mot den inte så gemytliga kaffehuvudvärken. Snackade lite allmän skit, kollade på instrument och emottog det eftersträvade usb-minnet.

ibland så är saker fyndiga, det måste man...

...fira.

Drog mig vidare i mina strövtåg, hittade...

...en gräsplätt, som tydligen...

...var ett privat område. Var därför tvungen att onödigt mycket gena över den.

Tänkte ta vägen genom Högsbo industriområde bortåt Mölndal. Stannade ett tag och reflekterade över vilka mysiga pedofilvibbar denna skylt gav mig. Kände doften av bullar och blev genast på bättre humör.

Mot Mölndal!

Vid August Barks gata, stannade jag och besökte mataffären. Efter diverse botaniserande i frysdiskar och letande efter udda vegetariska varor köpte jag;

Hårfärg och vegansk kaviar samt...

 ...Wienebrööö, kände mig ganska...

...smart och kickstartade apostlahästarna igen.

I Mölndal är de tydligen begåvade med konstiga händer.

Kom fram till en av mina rädslor, Eklanda.

Har inte särskilt mycket fobier, eller skulle snarare säga inga fobier alls, men jag har tre rädslor. Hajar, den här killen och Eklanda, sedan så är jag ganska skeptisk till myror.

Ok.

Hajar, är väl kanske inte så konstigt. De är stora farliga och tycker om tze sweet, sweet människokött. Sedan har de en themesong som är läskig och lever i vatten.


Snubben kanske kan vara svårare att förstå. Men han är så jävla läskig, jag skriker till som ett skräckslaget barn när jag ser en video med honom. Brukar testa min rädsla någon gång om året och alltid samma effekt. Fy, faen! var tvungen att kolla nu också...när han bara dyker upp på skärmen och skränar aaa aaa aaa. Så jääävla läskigt.

Myror är också ganska förståeligt, har råkat ställa mig i allt för många myrstackar i min ungdom. Det gör ont och de små jävlarna tycker om att samarbeta för att orsaka en maximal smärta.

...sen så är det då Eklanda.

Det är så jävla läskigt, massa snarlika hus i angränsande kultörter. De har placerat dem ute på en äng. Är som en läskig stepfordwifes möter welcome to pleasantville, jag får en skräckklump i magen och mår både psykiskt och fysiskt illa av att befinna mig i Eklanda. Ett själlöst nyuppbyggt område där det under fasaden av pastell säkert händer horribla saker, känns alldeles för tillrättalagt och perfekt för att någon ska må bra av att vara i Eklandas närhet.

Men man måste möta sina rädslor, så jag tog mig igenom och mådde faktiskt väldigt dåligt. Övervägde att ta mig en sup, men systembolaget låg alldeles för långt borta.

nu bygger de ännu mer kloner.

Borde heta Eklanda f.d. äng, då den nuförtiden består av mardrömmar i pastellfärger.

...de bygger, bygger och bygger.

Kom äntligen ut ur området och kände mig genast bättre till mods när jag promenerade mot gamla Pedagogen.

Här är den, här har jag pluggat för massa år sedan och träffat fina vänner och nyttjat extrema mängder kaffe, snus och huvudvärkstabletter.

Här, på just den här tråkiga gräsfläcken har det tydligen legat en skola. Nu vet ni det.

Hittade massa taggar om att man ska hata ovanstående fotbollslag. Har inte riktigt förstått grejen, så man hatar ett helt fotbollslag? Varierar inte spelarna i fotbollslag? Kan väl förstå att man kan tycka illa om vissa spelare, men ett helt lag som antagligen varierar från säsong till säsong. Om man då hatar ett fotbollslag så är chansen ganska stor att man älskar ett annat, om då en av spelarna i det älskade fotbollslaget byter klubb börjar man då automatiskt att hata honom.

Kan helt förstå grejen att dra alla över en kam. Finns mycket jag hatar, vissa musikband, filmer och maträtter. Men en helt fotbollslag, som också varierar från säsong till säsong. Förstår inte grejen. Sen ska man tydligen slåss om saken också.

Nästa påstående gjorde mig om möjligt ännu mer förbryllad. Ska man då idka samlag med hela fotbollslaget, brukar försöka att inte döma folk, men ett helt fotbollslag? Det känns ju ganska slutty. Eller kan de vara ett budskap av hat, dolt i ett skimmer av samlag? Om man inte tycker om något så måste man ju faktiskt inte ligga med det, är bara en tanke.

Kom fram till Biffen, kändes som hemma.

Meningarna skiljer sig tydligen fortfarande. Kan vara något av ett dilemma, men ingen går tydligen oberörd i den här frågan.

Här hörde Jack av sig och lockade med kaffe, jag varvade upp apostlahästarna på högsta effekt.

Genom Sahlgrenska och till den förlovade Linnéstaden och kaffets ljuvliga lockelse.

Lite kuriosa på vägen;

samt lite propaganda på vägen;